Hur fungerar en kompost?

Allt naturligt material bryts så småningom ner och blir till jord. Först ut i förmultningsprocessen är maskar, gråsuggor och andra kryp som utför grovarbetet och tuggar i sig materialet. När de har tagit det de vill ha tar bakterier och svampar över, de så kallade mikroorganismerna. De ger sig på grundämnena som finns i allt biologiskt avfall och förvandlar det som är kvar av avfallet till jord. Det tar upp till två år för köksavfall att bli färdig mull, beroende på kompostbehållare, vad som komposteras och hur komposten sköts om.

Det går att kompostera både genom ytkompostering och nedgrävning. Men i den här artikeln väljer vi att fokusera på komposthögen då den kan hantera större kvantiteter. Det kan ske både i en öppen hög och i behållare. En öppen komposthög lämpar sig väl för trädgårdsavfall medan fördelen med en behållare är att man lättare kan bibehålla värmen och att man kan stänga ute skadedjur.

Rätt temperatur för komposten

När komposten fungerar blir den varm, det är ”kroppstemperaturen” från alla mikroorganismer som arbetar. Helst ska temperaturen inte bli högre än 40 grader. Om det blir för varmt kan den steka sig själv till döds. Det syns tydligt då mitten av komposten blir vit medan ytterkanterna är dåligt nedbrutna. Ställ komposten i ett skuggigt hörn av trädgården, rör om ofta och tillsätt gammal kompostjord för att sänka näringsinnehållet då bromsar du nedbrytningsprocessen.

På samma sätt gäller det att hålla luftfuktigheten rätt, blir den förr torr upphör förmultningsprocessen och blir den för våt ruttnar den istället.  Vattna komposten under heta sommardagar och tillsätt mer strömaterial om den börjar bli för fuktig.

Kompostkvarn påskyndar nedbrytningen

Kvistar, grenar och blast som blir över vid trädgårdsarbetet går utmärkt att lägga på komposten, men bör sönderdelas först för att öka på nedbrytningsprocessen. Med en kompostkvarn finfördelas trädgårdsavfallet effektivt och kvar blir ett poröst kompostmaterial. Detta är bra att blanda upp trädgårdsjorden med eller varva med annat material i komposthögen för att öka syretillförseln till mikroorganismerna.

Tillför syre till din kompost

Mikroorganismerna som sköter förmultningen behöver syre för att kunna arbeta. För att de ska trivas och må bra är det viktigt att vända runt i komposten med jämna mellanrum. Det är bra att försöka varva matavfallet med flis från kompostkvarnen eller strömaterial som torra löv, torvströ eller jord. Då blir komposten mer porös samtidigt som strömaterialet suger åt sig vatten, förbättrar luftfuktigheten och tillför kol till komposten.

Vad hör inte hemma i en kompost?

Det mesta hushållsavfallet går att kompostera, även kaffefilter och tepåsar. Men då är det viktigt att man tar bort snören och etiketter först. Matavfall som kött och ben tar längre tid att bryta ner varför det är en god idé att skära de i mindre bitar innan man lägger det på komposten. Även aska går bra att blanda upp komposten med, men se till att den är finfördelad då kol inte förmultnar. Några saker som däremot inte hör hemma i en kompost är fimpar, läder och städdamm. Undvik att lägga i ogräs som redan gått i frö, de kommer att spridas när kompostjorden strös ut.

Kolla in hela vårt utbud av kompostkvarnar